Historik

Stäketfläcken

Välkommen till Almarestäkets sund. Nu om någonsin befinner du dig i händelsernas centrum, men du kommer några århundranden för sent. På den här kartan från 1801 kan du se en del av de förändringar som har skett.

Historia

1801 års karta av Jeremias Lifman (LMV Gävle)

Under 1620-talet planerade man en stadsbildning här, och en liten koloni hantverksyrken växte upp öster om sundet. Det var ett liv och ett kiv med kockänkan Susanna Krabbe ofta i huvudrollen. Nån riktig stad blev det aldrig – men man försökte i femtio år. Det kallades då ?Stäks-Flechen? och numera återupplivar vi begreppet ?Stäketfläcken?

Biskopsborgen från 1500-talet är nu bara en stor kulle där du kan promenera, läsa informationsskyltar och äta picknick. På 1600-talet fanns två broförsök över sundet men efter hårda vårfloder gav man upp 1673. Det blev färja längre norrut till 1804. Greve af Ugglas lät bygga 1804 års bro och till minne av den goda gärningen finns här en obelisk. Obeliskens text hyllade Gustaf IV Adolf vilket senare inte var passande, och texten byttes därför ut, vilket man ser spåren av.

På Stäketholmen finns en liten bro – Svarta bron. Den första Svarta bron byggdes på 1850-talet då Uppsala hamn ville minska strömmen i sundet med ett ?avlopp?. Än idag betalar Uppsala hamn brons underhåll. Vid platsen för 1804 års vindbro som togs bort 1864, ligger nu en sjömack. Här kan du också fika medan du tittar på den livliga båttrafiken.

På Stäketholmen har det funnits mycket mer än biskopsborgen. Här har också funnits tegelbruk, fiskarstuga och före 1754 boställe för färjearrendatorn, till exempel Erich Carlsson. Han själv och hela familjen dog i pesten 1710.

Längre bort finns bokskogen och monumentholmen som är en underbar idyll. Hitta den! 1952 års ekonomisk karta.

Den nuvarande landsvägen går precis vid den gamla färjeöverfarten. På 1720-talet byggde man till och med en särskild färja som bara fick användas av hovet. Den ordinarie färjan, som allmogen skulle använda, ansågs nämligen oduglig och livsfarlig! Uppe vid landsvägen står två pampiga minnesstenar från 1744 och 1769, till minne av olika kungligheters inresa i Stockholms län. Färjearrendatorns bostad flyttades 1754 från Stäketholmen till den här platsen och kallas numera Stäketsborg. Under hela 1700-talet var det färja här uppe där landsvägsbron nu ligger. När 1804 års vindbro byggdes cirka 200 meter söderut upphörde färjan. År 1864 byggdes en ny landsvägsbro här uppe vid det gamla färjestället.

Järnvägen kom på 1870-talet och måste också tränga sig över sundet. Nu är bara de gamla brofästena kvar.

För bara några årtionden sedan fanns här en värdshusbyggnad och en järnvägsstation. 

I fjärran hörs det dova mullret från motorvägsbron som numera har ersatt de småskaliga broarna vid Stäket. Ibland här man också vinandet från den nya järnvägsbron. Något uppehåll i Stäket gör inte resenärerna på dessa snabba färdmedel. Dom märker kanske inte att de passerar Sveriges intressantaste sund.

Läs mer: Nordin, Stefan: Äldre kommunikationer. Järfällaboken II  s292-310. Borås 1986.

Kommentera